Det har inte blivit alls mycket till sömn inatt, vi vaknade tre gånger av att han hoppade upp i sängen(!). Vilket inte är bra alls, han ska ju verkligen inte överanstränga sig nu. Så efter varje gång han hoppat upp i sängen så blev han väldigt flåsig och kunde inte komma till ro på en bra stund vilket ledde till att vi inte heller kunde komma till ro. Man började oroa sig om något gått upp på såret när han blev så orolig eller om han ville säga oss något. Har verkligen ont i magen hela tiden över att något ska hända. Men nu efter en liten kisserunda gick han jättefint och gjorde det han skulle, igår var det väldigt svårt att få honom att göra något och då är det lite jobbigt. Men nu har han fått sin medicin och ätit sin mat så känns allt mycket bättre. Det är både otroligt jobbigt men ändå känns det bra på att ta hand om honom. Man vet ju att man hjälper honom och gör allt man kan men svårt att veta hur de mår ibland.

 

Hoppas nästa natt blir bättre. Vi får väl sova på golvet i värsta fall :S Vi vill verkligen inte att han hoppar upp i sängen igen.Han rör sig väldigt lite, när jag bar in honom efter kisserundan satte jag ner honom i hallen och där har han varit tills nu, han fick sin mat där och vatten. Han förflyttar sig inte i onödan direkt. Varje kisserunda åker en bajspåse på benet, han kanske tycker att både den är skönare att gå på sen kanske det är bättre underlag ute än ett halt golv. Han blir glad när vi tar fram påsen, och det glädjer mig.

 

Blev lite annat tema i bloggen här ett tag, men min lilla vovve är mitt allt. Nästan så man glömmer bort det andra som ligger i min mage, då blir ju iofs inte väntan lika lång nu när vi har annat att tänka på också. 

Önskar jag kunde vara hemma med honom varje dag. Just nu vet jag inte hur vi ska göra, då det flesta hundpassare vi har, har andra djur och han ska ju hållas lugn, absolut inte leka med någon hund eller katt. :/